Fack & Politik & Mer

Lite synd att man ska ha ett samvete. Lite synd att man ska bry sig om andra. Våran största styrak, och våran främsta svaghet. 

Vi väljer att inte ta fajten, många gånger för att det missgynnar en eller flera av de människor som vi jobbar med. Som arbetsplatsombud måste man lära sig att ibland bortse från en grupp av människor för att kunna gynna en annan. Dvs att jag måste kunna bortse från min(a) brukare/kunder/klienter, vad man väljer att kalla dom, för att mina kollegor ska få det bättre. 

Jag tror att det är en av anledningarna till att vi inom vård och omsorg idag har lite sämre löner och lite sämre villkor än många andra. Vi väljer att bry oss om andra i stället för oss själva. Vilket också gör att vi är de bästa på vårat jobb. 

Men det har sitt pris, kolla bara på senaste förhandlingen. Arbetsgivarparten blev rasande då vi krävde samma löneökning, i kronor räknat, som övriga LO förbund. 
Kära vänner, jag säger inte att vi ska strunta i de som vi hjälper, de personer som vi finns för så att deras vardag kan fungera. Jag säger att det är hög tid att arbetsgivarna börjar se de jobb som vi gör som bra. 

Dom sitter och säger att vi gör ett bra jobb, men där tar det slut. När man påpekar något, när man ber om något så finns det inga pengar, då är man inget värd helt plötsligt. Bara en siffra, en negativ siffra. För vi ska veta att vi inte producerar, vi kostar bara pengar. 

Då folk ibland har upplevt mig otydlig så ska jag nu vara tydlig och säga att detta inte nödvändigtvis händer på alla arbetsplatser runt om i Sverige. 
Jag pratar inte om saker som händer på min arbetsplats, jag pratar om saker generellt. I mångt och mycket så gör jag alltid det. 

Men mina vänner, tänk på att det är vi som har makten att förändra, vi har makten att göra något bättre av det vi idag har. Men då måste vi stå enade och våga.